Möte

Står stilla.
Lyssnar. Luktar.
Någon.

Där.
Knastrar i buskarna. Smyger.

Stelbent.
Väntar.
Mitt hjärta slår hårt. Långt från hemma, men inte bara rädd.
Nyfiken också. Vill veta vem.

Två ögon i dunklet.
Grönstänkta.
Grå päls, gyllene strån, mörka kanter.

Lägger mig ner.
Gör mig liten. Ofarlig.
Vispar med svansen i löven.

Vän.

Sänker blicken.
Blir nosad på, trampad runt. Buffad med våt nosen.

Så gnyr han till.
Hör svansen svänga, tassen skrapa i marken.
Ställer mig försiktigt, hukar lite.

Han kastar sig ner på marken, rullar runt.
Leka.

Vågar inte.

De bruna löven yr. Fastnar i pälsen.
Han slutar tvärt, rör vid min kind med nosen.

Kom, kom.

Ser honom försvinna in i dunklet igen.
Hör honom stanna.
Vänta.
Strupen darrar. Tassarna vill åt olika håll.
Lyfter en utan att veta var den skall sättas ner.

Han kommer tillbaka.
Buffar på mig igen. Naggar lite i nackskinnet.

Kom nu.
Inte farligt. Bara jag.

Följer efter när han går.
Nosen tätt efter hans svans.

Inte rädd längre.
Han luktar gott, luktar vän.