Blodsspår

Ont.
Går långsamt. Haltar.
Lämnar rött i fläckarna av smältande snö.

Han stannar, väntar. Gnyr.
Gnider sina kinder mot mitt ansikte. Tröstar.
Nosar på benet.
Morrar åt honom att låta bli.

Fortsätter gå en bit till. Måste stanna.
Kryper in under en gran. Torra barr.
Slickar bort det röda mellan trampdynorna. Det rosa som runnit i pälsen.
Smakar salt. Tungan svider, benet svider.
Låter det vara.

Han står kvar utanför.
Väntar.
Alldeles mörkt. Stjärnklart, men inte så kallt.
Bra natt att jaga.
Hör hur han trampar runt, nosar efter spår.

Kan inte.

Han kryper in till mig. Buffar med nosen i nacken.

Morrar.
Ont.

Då går han själv. Hör honom försvinna in i skogen.
Tvättar såret igen.
Blundar och lyssnar så att inget farligt kommer.
En uggla hoar. Vatten droppar i mossan. En gren knakar. Någon går förbi.
Ligger alldeles stilla, men ingen kommer.

Väntar länge.
Sen kommer han, när solen håller på att gå upp.
Rött runt munnen, rund om magen. Bra jakt.
Bär en bit hare i munnen.

Äter.

Låter honom hjälpa till med benet.
Försiktig, men svider ändå.

Vaktar medan han vilar.
Lyssnar på fåglarna, som skriker till varandra.
Vinden som blåser.
Vattnet som droppar mer när solen kommer fram.

Vilar huvudet mot hans rygg.
Får solen i ögonen när den lyser in mellan grenarna. Varmt och skönt, mat i magen.
Även om benet gör ont.