Gryningsjakt

Lukten får kroppen att darra.
Rycker i öronen, men ligger stilla. Hukad, väntar.

Hör den röra sig i buskarna framför.
Långa ben får de torra kvistarna att knaka. Glittret från ett öga.
Årskalv. Utan mamma.

Lätt.

Himlen håller på att ljusna.

Skymtar hans skugga på andra sidan gläntan, smygande mellan träden.
Kalvens käkar fortsätter mala.

Han kastar sig fram, starka ben och tandblänk.
Kalven tar ett stort skutt. Mot mig.
Upp, rusar, hoppar. Hugger i luften. Driver den mot honom men den smiter mellan oss, kastar sig in i skogen. Vi efter, han rakt bakom. Jagar, driver, nafsar i hasen. Klafsar i de mjuka snöfläckarna.

Flyger över en fallen stock, springer fortare. Styr i en krok för att kunna anfalla i sidan.
Hör den flämta bredvid mig, sedan bakom. Hinner precis sno runt, ta språnget och smakar blodet i kalvens nacke.
Våt snö piskar i ansiktet när den sparkar. Blundar, håller fast.

Han hjälper mig dra ner den. Halkigt i sörjan. Rött och lerig snö. Trycker ner den tills den slutat rycka.

Vit rök dansar i luften runt oss när vi sliter upp den.

Så trött, benen skakar.
Äter länge.

Rosa skimmer i hans krage och ansikte när vi är klara.
Kalven räcker till en gång till.

Tvättar honom med varm tunga, känner värmen sprida sig från magen. Till slut buffar han på mig att sluta och vi drar oss in mellan träden till vilan.