Ursinnesdans

Rusar genom natten tills benen är trötta och tassarna värker.
Fortsätter ändå.
Kan inte stanna, måste fortsätta.
Framåt.
Vidare.

Blodet svallar.
Lägger all kraft på en sak.
Att springa.
Låta benen dansa fram över marken, snabbt snabbt.

Kroppen försvinner.
Bara beslutsamheten kvar.
Virvlar genom mörkret, snön som ligger i tunna stråk på den kalla marken.
Vägrar stupa.

Känner det födas.
Det röda, heta, egggande.
Först litet. Undanträngt.
Låter det växa.
Känner det sluka mig, fylla mig.

Vrålar ursinne ut i mörkret.
Bryr mig inte om ifall någon hör eller inte.
Bara fortsätter.

Glömmer allt . Utom kraften i ilskan.